Investeringar i verksamheter som har en positiv påverkan på människor och miljö (särskilt klimatet) uppgick förra året för första gången till över 1 000 miljarder dollar. Det framkommer i en rapport som Global Impact Investing Network (GIIN) publicerade i oktober.

Cirka hälften av alla impact-investerare finns i USA och Kanada, en tredjedel i Europa. Däremot står Europa för 55 procent av allt påverkanskapital. Enligt en artikel i Dagens Industri lockar svenska impact-bolag mest kapital per capita i Europa.
I början av året stängde Summa Equity, som investerar i svenska tech-bolag, Europas hittills största impact-fond på 23 miljarder kronor. Det kan jämföras med 485 miljoner dollar (cirka 5 miljarder kronor) som var det genomsnittliga värdet på organisationers impact-investeringar 2021, enligt GIIN-rapporten.

Men miljardströmningen är inte bara av godo, varnar The Swedish National Advisory Board for Impact Investing (NAB).

– När man inte har en gemensam definition för vad impact innebär så går det inte att hålla någon ansvarig för impact-washing, säger Jenny Carenco, vd för Prosper och verksam i NAB, till Dagens Industri.
Hon ger ett exempel: Ett mjukvaruföretag tar fram ett ekonomisystem i vilket man också kan registrera koldioxidutsläpp. Många vill få det till att investeringar i mjukvaruföretaget är en impact-investering.

– Men det bidrar inte till att minska utsläpp, utan det registrerar endast utsläpp. Av okunskap klassificerar man det som ett impact-bolag, säger hon.

Enligt GIIN behövs uppskattningsvis ytterligare 4 200 miljarder dollar i hållbara investeringar om vi ska klara klara FN:s globala hållbarhetsmål till 2030 och vara klimatneutrala till 2050 .

– Omfattande allokering av kapital och ett internationellt fokus på att generera positiv påverkan behövs nu, säger GIIN’s vd Amit Bouri.