Inrikes

Attacken i Stockholm Rättegången
Drottninggatan efter dådet. Bilderna kommer från polisens förundersökning. Polisen
Attacken i Stockholm Rättegången

Polis om dådet: Var som att kliva in i en krigszon

En av de poliser som var först på plats på Drottninggatan under terrorattacken beskriver det som att ”kliva in i en krigszon”. Det säger polisen Malin Lindström i rättegången mot terroråtalade Rakhmat Akilov, skriver TT.
– Folk springer emot oss, 50–60 personer rakt emot oss. Folk skriker i panik, det är total rädsla och skräck. Extremt många gråter, folk försöker gömma sig, det är fullt kaos, säger Malin Lindström.
Hon beskriver hur det på marken låg välta möbler, tillhörigheter – och skadade. När hon såg personer blöda kraftigt och stora släpspår i marken förstod hon vidden av vad som hade hänt, berättar hon.

5 tim
Drottninggatan i Stockholm. Chris Bevington. Arkivbild. TT
Attacken i Stockholm Rättegången

Bevingtons fru i rätten: ”Han har varit mitt allt”

Hustrun till Chris Bevington, den 41-årige britt som miste livet i attacken, vittnade i dag i Stockholms tingsrätt, rapporterar TT. Bevington blev ett av dödsoffren när terroråtalade Rakhmat Akilov genomförde sitt dåd på Drottninggatan 7 april förra året.
– Han var min livskamrat. Vi hade drömmar och planer för framtiden. Han har varit mitt allt, berättar hon.
Dagen för attacken beskriver hon som den värsta i sitt liv. Hon hade precis sagt hejdå till maken och sonen, som skulle till Drottninggatan, och satt sig på ett tåg till Örebro när nyheten om terrordådet kom.
Sonen återfanns samma dag, men beskedet om vad som hänt med maken dröjde till kvällen därpå.
– Då ville jag inte ens existera, säger hustrun.

Idag 09:40
Rakhmat Akilov. Arkivbild. TT
Attacken i Stockholm Rättegången

Fel namn och land när Akilov skulle utvisas

Rakhmat Akilov skulle ha utvisats flera månader innan han utförde sitt attentat i Stockholm. Men när Migrationsverket överlämnade ärendet till polis var både namnet och landet han skulle till fel, avslöjar SVT:s Uppdrag granskning. I stället för hans riktiga namn angav Migrationsverket namnet Rahmatjon Kurbonov, det namn Akilov använde när han först sökte asyl i Sverige.
Migrationsverket bedömde att Akilov "gått under jord". Men i själva verket levde han helt öppet, enligt Uppdrag granskning. Han använde samma telefonnummer som under alla år i Sverige, hans arbetsgivare visste var han bodde och Akilovs juridiska ombud kände också till var han fanns.
Utöver att man skrivit fel namn hade Migrationsverket felaktigt skrivit att Akilov skulle avvisas till Iran i stället för Uzbekistan.
Enligt gränspolisen har inte misstagen påverkat möjligheterna att hitta Akilov eftersom avvisningen inte var prioriterad. Någon särskild insats gjordes aldrig för att hitta honom, enligt polisen.

Idag 05:00
Läs mer om Rättegången