Det brittiska oppositionspartiet Labour vill att storföretag ska reservera minst en tredjedel av platserna i styrelsen till arbetarna. Det säger partiledaren Jeremy Corbyn, rapporterar Reuters.
– Företag har tillåtits att komma undan med ett exploaterande beteende eftersom maktbalansen har ändrats mot arbetarna, säger han.
Stefan Löfven försöker i dagarna lista ut hur han ska kunna lägga ett regeringspussel som accepteras av riksdagen. Under tiden står Sverige i princip utan regering. Det unika i år är enligt SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein att övergångsregeringen har suttit så pass länge.
– Vi befinner oss på oprövad mark. Det enda regeringen har att hålla sig i är ett sju sidor långt PM om vad de får och inte får göra, säger hon till SVT:s Morgonstudion.
Enligt Marmorstein är den enda formella begränsningen att regeringen inte får utlysa extraval – i övrigt är det en bedömningsfråga. Hon antar att regeringen kommer ta det säkra före det osäkra, och alltså inte utse några nya myndighetschefer eller lägga fram några propositioner ”om det kan vänta”.
– Regeringen vill inte dra på sig kritik, KU lär granska hur den har agerat.
Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach konstaterar på Twitter att Sverige nu har passerat Spaniens genomsnittstid för att bilda regering, beräknat på åren 1945–2016.
Opinion
Det tidigare MP-språkröret Birger Schlaug skriver i en debattartikel i Fokus att dagens spänningar inom Miljöpartiet handlar om regeringsduglighet. Han menar att ”den nu ledande strömningen” har slipat bort politiska ställningstaganden som övriga partier, men kanske främst Socialdemokraterna, ogillar.
”Det gäller sådant som kritik av arbetslinje och globalisering, införande av medborgarlön, motstånd mot militär upprustning och starkt försvar för civilsamhällets roll i samhället”, skriver Schlaug.
Han hävdar också att partiet var ”ohyggligt dåligt förberett” inför valet 2014 eftersom fokuset helt var att få statsrådsposter och skriver att ”den inslagna vägen” lär fortsätta om MP erbjuds en plats i en regering.
Men om partiet däremot hamnar i opposition, resonerar Schlaug, kan de lättare återgå till att vara ett grönt radikalt parti: ”Det lär kräva nya frontpersoner och grön omstart.”
En rapport från en människorättsorganisation var startskottet för förundersökningen mot Lundin Petroleums ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter som inleddes 2010.
Sudanesiska soldater och milis anklagas för att ha dödat och tvångsförflyttat civila för att bland andra Lundin Oil skulle kunna utvinna olja. Enligt rapporten, Unpaid Debt, dödades omkring 12 000 människor och 160 000 personer tvingades på flykt.
– Det är omöjligt att Lundin inte förstod att deras verksamhet i Sudan skulle få allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen, har konfliktforskaren Johan Brosché sagt till Aftonbladet.
Under torsdagen godkände regeringen Åklagarmyndighetens ansökan om att väcka åtal mot Lundintopparna. De är misstänkta för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan 1997–2003.
Lundin Petroleum nekar till anklagelserna och har i ett öppet brev till aktieägarna påtalat att de istället bidragit till att förbättra livet för människor i Sudan.
Regeringen godkänner Åklagarmyndighetens ansökan om att väcka åtal mot Lundin Petroleums ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan 1997–2003. Det uppger justitiedepartementet för Ekot.
Beslutet fattades på torsdagens regeringssammanträde.
Lundin och Schneiter är delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott sedan 2016 och förundersökningen mot dem inleddes 2010.
Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel betonade i dag att det brittiska EU-utträdesdatumet trots allt står kvar, skriver TT.
– Den 29 mars 2019 är det game over. Då är den sista dagen som Storbritannien är medlem i EU. Vi måste ha ett avtal före det, säger Bettel i Bryssel.
Men det börjar bli bråttom – och varken britterna eller EU verkar har tagit höjd för ett annat scenario, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till TT.
– Vi är nog ganska oförberedda för att britterna kan krascha sig ur EU. Det kan bli många som blir tagna på sängen och är oförberedda, säger han.
Storbritannien kan överväga att förlänga övergångsperioden för brexit för att slippa gränskontroller mellan Nordirland och Irland. Det säger Theresa May inför EU-toppmötet på torsdagen, skriver Direkt.
Enligt tidigare bestämmelser löper övergångsperioden, som Storbritannien kallar implementeringsperiod, från utträdet 29 mars 2019 till 31 december 2020. Nu diskuteras en förlängning med ett år, vilket ogillas av brittiska EU-kritiker då landet skulle blir kvar i unionen längre.
– Om ett gap skulle uppstå mellan implementeringsperioden och den nya handelsrelationen skulle perioden kunna förlängas i några månader, säger hon.
En EU-källa uppger att stats- och regeringscheferna för tillfället lagt ner planen på att hålla ett toppmöte om brexit i november, rapporterar Reuters och TT.
Källan uppger att ledarna är redo att mötas igen ”om och när EU:s chefsföhandlare rapporterar om avgörande framsteg.”
Omkring 4 000 personer flyr nu undan fattigdom och grov kriminalitet i Honduras med riktning mot USA:s södra gräns. På vägen passerar de Guatemala och Mexiko, skriver The Guardian.
Många som flyr är barn, visar dokument som NBC News har tagit del av. Eftersom barn erbjuds särskilt skydd i USA, samtidigt som Trump-administrationen har lovat att minska invandringen, kräver nu USA att flyktingarna stoppas.
Den mexikanska regeringen har skickat 500 extra poliser till gränsen mot Guatemala i väntan på flyktingarnas ankomst, skriver NBC.
Daysi Pena och hennes tre barnbarn flyr nu från fattigdomen och kriminaliteten i Honduras, skriver Al Jazeera.
– Jag fattade beslutet att gå med eftersom det inte finns något annat alternativ. Jag var överväldigad av rädsla, säger Daysi Pena.
Hon har bott med sina tre barnbarn i staden Chamelecon, en av världens farligaste städer, där kriminella gäng på olika sätt har uppvaktat familjen. Nu tar familjen sikte på USA och familjens pappa, som har bott illegalt i USA i fem års tid, säger hon.
För att möta regeringens mål har Försäkringskassan ändrat handläggningsprocessen när det gäller sjukpenningärenden, trots att det saknar stöd i lagstiftningen. Någonting som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kritiserade på onsdagen.
Flera ledarsidor reagerar på uppgifterna. Dagens Nyheter riktar kritik och menar bland annat att det blir svårare att ställa politiker till svars om förändringen sker utan en lagstiftning. Ledarsidan menar även att utan en lagstiftning hotas rättssäkerheten.
Aftonbladets Ingvar Persson riktar också kritik mot regeringen eftersom Försäkringskassan ändring handlar om att möta regeringens nya mål på att minska sjuktalen fram till år 2020. ”Politiker inte kan skylla ifrån sig ansvaret för de signaler de skickar ut”, skriver han.
Även Barometerns Daniel Braw är kritisk till regeringens styrning av Försäkringskassan och ifrågasätter varför de sparkade sin förra generaldirektör som han beskriver som ”omvittnat kompetent”.
Rättssäkerheten kan hotas när Försäkringskassan ändrar sin handläggning för sjukpenning för att möta regeringens mål om högst nio sjukpenningdagar i snitt per år.
Det varnade Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) om i en ny rapport. Socialminister Annika Strandhäll (S) bemöter nu kritiken.
– Jag tycker att det är det att dra det väldigt långt, att säga att det är rättssäkerheten som hotas, säger hon till Sveriges Radio.
– Det var nödvändigt att göra en förändring och politiken måste alltid kunna styra sina myndigheter, tillägger hon.
Försäkringskassan har ändrat hur den handlägger sjukpenningärenden, trots att det saknas stöd i lagen. Fokus har skiftat från personliga möten och samordning med läkare och arbetsgivare till utredningar av läkarintyg och arbetsförmåga, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
Förändringen har skett för att möta regeringens mål på högst nio sjukpenningdagar i snitt per år fram till 2020.
Detta kan på sikt hota rättssäkerheten, anser Inger Solberg som varit projektledare för granskningen.
– När tillämpningen varierar över tid utan att några betydelsefulla regeländringar har genomförts för sjukförsäkringen kan det äventyra rättssäkerheten över tid, säger hon i ett pressmeddelande.
De första rättegångarna väntas nästa år i den omfattande europeiska härva där miljarder plundrats från statskassor med hjälp av bankjättarna, skriver TT och SVT.
Störst summor har försvunnit i Tyskland. I landet utreder tre åklagarkammare svindlerier på totalt cirka 50 miljarder kronor och hundratals personer vid banker rapporteras misstänkas för brott i härvan.
Sett till folkmängd har Danmark drabbats värst.
Det är oklart om någon anställd på SEB misstänks för brott.
Det kallas Europas största skattesvindel. Minst 70 miljarder kronor har stulits ur statskassorna i flera länder genom ett avancerat upplägg, uppfunnet i kölvattnet av den senaste finanskrisen.
Flera av världens största banker har hjälpt till och nu pekas svenska SEB ut som delaktig i ett mångmiljardbedrägeri med skatt i Tyskland, avslöjar TT och SVT.
Banken anklagas för att ha hjälpt till att svindla nästan 1 miljard kronor från den tyska statskassan, för vilket man själv fick 70 miljoner kronor, enligt skatterättsprofessor Christoph Spengel som tagit del av rättsliga dokument.
SEB förnekar brott.
SEB:s Frankfurtkontor anklagas för att ha lånat ut 5 miljarder kronor till en fond för att finansiera en så kallad cum-ex-affär – ett bedrägeri för att lura staten på pengar.
SEB förnekar inte lånet, men nekar till anklagelserna om upplägget, skriver TT.
"SEB finansierar inte så kallade cum-ex-affärer. Vi har inte heller strukturerat den typen av upplägg där syftet är att undvika att betala skatt, genom att återkräva skatt som inte är betald. SEB har inte heller kundrelationer där det enda syftet är att undvika skatt", skriver bankens presschef Frank Hojem i ett mejl till TT.
