Sommaren 2018 hör till en av de allra varmaste som någonsin uppmätts, men värmen bidrog inte bara till heta dagar utan också till en akut brist på svensk havre och andra grödor. Samtidigt efterfrågar allt fler svenskar växtbaserade produkter.

Jordbruket och livsmedelsproduktionen står för 20-30 procent av de globala växthusutsläppen. En ny undersökning, som genomförts av Novus på uppdrag av Oatly, visar att åtta av tio svenska bönder tycker att det är viktigt att bedriva ett lantbruk som ger ett lågt klimatavtryck. Siffrorna visar också att två av tre arbetar aktivt för att lantbruket ska ge ett lägre klimatavtryck framför jämfört med vad det gör idag.

Ett sätt för bönder att ställa om för klimatet är att odla grödor för humankonsumtion. Undersökningen visar att drygt varannan kött- och mjölkbonde idag odlar grödor för humankonsumtion medan drygt sex av tio kan tänka sig att öka andelen grödor för humankonsumtion.

Klimatförändringar i kombination med allt fler munnar som ska mättas. Ett jordbruk och en livsmedelsproduktion som står för 20-30 procent av de globala växthusgasutsläppen, där animalieproduktionens avtryck är betydande. I nuläget går 70 procent av de grödor som odlas i Sverige till djurfoder. Utmaningen: Att förflytta produktionen mot en större andel grödor som blir mat direkt istället för foder.

– Det finns en stor potential att minska klimatpåverkan inom svenskt lantbruk, där en viktig del är att bli bättre på att odla grödor som blir mat istället för foder. Men det är en omställning som livsmedelsföretag, handel och bönder måste göra tillsammans, säger Carina Tollmar, hållbarhetschef på Oatly.

Trodde du att det mesta av det vi odlar i Sverige äts av oss människor? Då trodde du fel. I nuläget går 70 procent av de grödor som odlas i Sverige till djurfoder. En bonde som valt att öka sin produktion av grödor för humankonsumtion är ekobonden Adam Arnesson som driver Jannelunds Gård utanför Örebro.

– Jag har alltid varit intresserad av klimatfrågor och någonstans på vägen insåg jag att om vi ska minska vår klimatpåverkan måste vi ställa om vårt lantbruk. 2015 bestämde vi oss för att börja odla mer för humankonsumtion. Vi behöll våra djur men utökade andra delar av produktionen så som till exempel att odla havre till Oatly, säger Adam Arnesson.

Minst 20 procent mindre växthusgasutsläpp jämfört med år 1990. Det är ett av EU:s klimatmål för 2020. Målen ser olika ut för olika länder baserat på landets ekonomi. Exempelvis ska Sverige minska sina växthusgasutsläpp med minst 17 procent jämfört med 2005.

Det mer långsiktiga målet inom EU är att 2050 minska utsläppen med 80-95 procent jämfört med år 1990.

Samtidigt arbetar EU för att öka mjölkkonsumtionen bland barn. Detta genom skolmjölksstödet, som innebär att skolorna får 1,80 kronor i stöd per liter.

Varje år dricks det cirka 43 miljoner liter mjölk i Sveriges skolor. Det orsakar 57 000 ton växthusgasutsläpp om året, lika mycket som 22 800 resor till Thailand tur och retur.

Livsmedelsproduktion står i dag för ungefär en tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. En ny studie vid Chalmers tekniska högskola pekar på att det är möjligt att minska dessa utsläpp så att de når klimatmålet 2050 – men det krävs att vi äter mindre animalisk och mer vegetabilisk kost.

Ända sedan mat började serveras i de svenska skolorna har mjölk setts som en självklar del av måltiden.

När undernäring var ett problem lyftes mjölk fram som ett mycket näringstätt livsmedel.

Nu är det länge sedan mat var en bristvara i Sverige, men mjölken har fortfarande en särställning i de svenska skolorna.

EU vill få barn att dricka mer mjölk och betalar därför förskolor och skolor 1,80 kronor per liter i skolmjölksstöd – totalt cirka 90 miljoner kronor 2016.

För att få stödet kräver EU att skolorna sätta upp en särskild plansch om skolmjölksstöd som ska vara väl synlig. I Sverige kan skolor beställa en plansch framtagen av Jordbruksverket. Den är utformad efter EU:s minimikrav: bland annat måste den hänga väl synlig vid skolans huvudentré, storleken får inte vara mindre än A3-format och planschens bokstäver måste vara minst en centimeter stora. Jordbruksverket följer även EU:s rekommendation om att skriva om hälsofördelarna med mjölk på planschen.

Skolor som får skolmjölksstöd kan bli avstängda från stödet om man inte sätter upp planschen