Opinion Regeringens höstbudget innehåller reformer för närmre 30 miljarder kronor, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) på DN Debatt.

Budgetens huvudsakliga fokus är att få fler i arbete, att bemöta klimatutmaningarna och växande behov inom välfärden, att jämna ut klyftor mellan stad och land samt att bekämpa den grova kriminaliteten.

”Med januariavtalet som grund skapar vi förutsättningar för ett samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter oavsett vem man är”, skriver ministrarna.

Budgeten presenteras under onsdagen.

De kommuner som väljer att utmana regeringen när det gäller flyktingmottagandet har inga större chanser att vinna framgång. Det säger juristen Olle Lundin till SvD.

Han påpekar att det i bosättningslagen uttryckligen står att Migrationsverkets beslut om hur flyktingar ska fördelas inte är överklagbara. Kommunerna skulle dock i teorin kunna hänvisa till att de har rätt till domstolsprövningar i frågor som rör det kommunala självstyret. Men chansen att saken prövas är minimal, enligt Lundin.

– Systemet skulle braka ihop om kommunerna fick välja och vraka. Det skulle inte fungera, säger han.

Den slopade värnskatten är en politisk triumf för Liberalerna, som orsakar maximal skada för S, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Stefan Löfven har tidigare beskrivit avskaffandet av skatten som det mest smärtsamma i januariöverenskommelsen med C och L. Beslutet, som ger runt 345 000 av de rikaste sänkt skatt går på tvärs med S principer.

Å andra sidan, skriver Eriksson, har S fått igenom en bankskatt som ger nästan lika stora intäkter som den nuvarande värnskatten. Den skatten ska dessutom användas till att finansiera en satsning på försvaret – vilket begreppet värnskatt historiskt sett har inneburit.

”Man kan beskriva det som en sorts värnskatteväxling, eller mer tillspetsat: regeringen slopar inte värnskatten, man inför en ny”, skriver han.

Ekots Fredrik Furtenbach tar i sin analys upp en annan post i budgeten, den om utvecklingstid, en ny variant av friåret, som MP drivit igenom. Han påpekar att Isabella Lövin sålt in reformen på ett nytt sätt, jämfört med när det gamla friåret infördes – den gången handlade det om ett sätt att få tid till annat än arbete.

– Nu pratar Isabella Lövin tydligt om att detta enbart är ett sätt att skaffa sig kompetens genom att plugga eller starta eget, säger Furtenbach.

Malmö stad välkomnar beskedet om att regeringen vill ändra reglerna för EBO, lagen om eget boende, rapporterar SVT Skåne. Enligt det nya förslaget ska asylsökande bosätta sig i områden där det finns förutsättningar för ett bra mottagande. Den som bosätter sig i ett socioekonomiskt utsatt område ska inte få rätt till vissa bidrag.

Enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, har de gamla reglerna lett till social missär och trångboddhet i vissa områden.

– Jag välkomnar att det nu, efter många års kamp från vår sida, finns en bred politisk enighet om behovet av förändring, säger hon.

Den budget som finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att lägga fram under onsdagen innehåller kända nettosatsningar för totalt 26 miljarder kronor, skriver TT. Runt 11,8 miljarder går till olika skattesänkningar, varav den slopade värnskatten som L drev igenom utgör drygt sex miljarder.

Även pensionärer och de som bor på glesbygden får sänkt skatt, det senare på initiativ från C.

Andersson (S) anser att skattesänkningarna speglar att ett brett samarbete mellan fyra partier står bakom budgeten.

– Budgeten är en kompromiss mellan olika partier, samtidigt har ju vi socialdemokrater gått till val på att sänka skatten för pensionärer, säger hon.

Politikerna borde vara tydligare med varifrån pengarna som går till olika satsningar i budgeten egentligen kommer. Det säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, till SVT Nyheter.

Han är kritisk till att politikerna talar om ”reformutrymme” och menar att detta kan få människor att tro att pengarna har uppstått utan att någon betalat. Men i stället skapas reformutrymmet på grund av att årliga bidrag till kommuner och hushåll inte skrivs upp i samma takt som ekonomin i övrigt växer, enligt Calmfors.

– Med jämna mellanrum kan man återställa olika bidrag i förhållande till lönerna men då är man tillbaka till ruta ett, och så kallar man det för en satsning, och kan inkassera politiska poäng på det, säger han.

Bara häften av de 10 000 nya lägenheter som projekterades för Stockholm under 2019 kommer att byggas, rapporterar DN. Detta trots att alla planer och tillstånd är klara.

En orsak är de långa handläggningstiderna i samband med överklaganden. Stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) säger att de processerna måste snabbas upp.

– Vi har inga tidsgränser för överklagandeprocesser i dag, vilket gör att byggaktören riskerar höga kostnader och att vi inte får fram tillräckligt många bostäder, säger han.

Riksdagsledamoten Stefan Nilsson tvingades lämna Miljöpartiet sedan grova anklagelser riktats mot honom under me too-hösten 2017. Nu åtalas en miljöpartist som spred anklagelserna på sociala medier för förtal, skriver SVT Nyheter.

Enligt anklagelserna skulle Nilsson ha sagt olämpliga saker till kvinnor och betett sig gränslöst under flera års tid.

”Brottet bör bedömas som grovt då innehållet och den omfattande spridning som skett varit ägnade att medföra allvarlig skada för Stefan Nilsson”, skriver åklagaren i åtalet.

MP:s förslag på utvecklingstid som finns med i regeringens budget har väckt kritik från flera riksdagspartier, rapporterar Ekot.

Liberalerna som har varit med och förhandlat fram budgeten menar att man kommer att jobba för att slopa förslaget om konjunkturen försämras.

Även Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Mats Green är kritisk.

– Det är på gränsen till stötande, ärligt talat. Vi behöver fler som jobbar, inte färre, säger han.

Från vänsterhåll är tongångarna inte heller speciellt positiva. V-politikern Ali Esbati som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott menar att förslaget inte är rätt sätt att åtgärda matchningsbehov på arbetsmarknaden.

Ett 20-tal C-toppar i Stockholmsområdet vänder sig mot det egna partiets beslut om att ställa sig bakom regeringen om att pengar från Stockholm ska omfördelas till landsbygdskommuner. I en gemensam debattartikel i SvD skriver de att kostnadsutjämningen kan skada Stockholmregionens konkurrenskraftighet – vilket de menar skulle drabba hela Sverige negativt.

”Vi anser därför att det stöd som många kommuner och regioner utanför storstäderna är i behov av för att få rättvisa villkor, bör ske genom att de får en större del av statsbidragen, inte genom att Stockholmsregionens kommuner tvingas betala pengarna”, skriver de.