Nicolás Maduro med Kubas president Miguel Diaz-Canel.  Ariana Cubillos / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Trumps USA Maktkampen i Venezuela

USA fryser alla tillgångar kopplade till Maduros styre

Men en så kallad exekutiv order från president Donald Trump fryser USA alla tillgångar i landet kopplade till regeringen i krisdrabbade Venezuela.

Sedan tidigare har USA infört sanktioner mot Venezuelas statliga oljebolag PDVSA, finanssektorn och ett dussintal högt uppsatta individer, skriver Reuters.

Trump har länge försökt öka trycket för att få president Nicolás Maduro i Caracas att avgå. Bland annat erkänner USA oppositionsledaren Juan Guaidó som president.

Toppnyheter

Höstbudgeten

Andersson: ”Vissa har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för nyanlända”

Finansminister Magdalena Andersson (S) håller en presskonferens där hon kommenterar regeringens budgetproposition.

– Det har varit ett brett politiskt samarbete som skapar stabilitet i politiken. Vi har handlingsutrymme för att möta sämre tider, säger Andersson på presskonferensen.

Höstbudgeten släpptes redan klockan 08.00 och en av de stora nyheterna var att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard under 2020.

– Det finns kommuner som har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för att ta emot nyanlända, säger Andersson och pekar på att pengarna kan gå till exempelvis sociala insatser och fritidsgårdar.

Följ presskonferensen via live-länken ovan.

23 min
Magdalena Andersson, arkivbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Halv miljard till kommuner med särskilda utmaningar

Regeringen föreslår att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard, skriver TT. Det är en av nyheterna i höstbudgeten som i dag presenteras.

Bidraget finns redan, men regeringen lägger in mer pengar. Kommuner som har tagit emot många flyktingar får 80 miljoner kronor ytterligare att dela på.

Som tidigare aviserats höjs de generella statsbidragen med fem miljarder kronor för 2020.

Höstbudgeten finns att ta del av på riksdagens hemsida, via länken nedan.

1 tim
Delar av regeringen under regeringssammanträdet på Harpsund under sommaren  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Domstolar får mer pengar i budgeten redan i år

En av satsningarna i regeringens budgetproposition är ett tillskott på ytterligare 174 miljoner till landets domstolar, skriver TT.

Domstolarna har larmat om det pressade ekonomiska läget och tillskottet i budgeten görs redan i år för att domstolarna ska kunna hantera alla mål med bibehållen kvalitet.

Även kriminalvården är pressad och får nu 200 miljoner kronor till i år. Pengarna ska användas till fler tillfälliga och permanenta platser i kriminalvården. Ekobrottsmyndigheten får ytterligare åtta miljoner 2019, bland annat till de poliser som jobbar på myndigheten.

1 tim
Läs mer om Höstbudgeten
Lindsey Graham/bild från attackerna TT
undefined

Donald Trumps förtrogne om dåden: ”Krigshandling”

Flera politiker i USA har krävt återhållsamhet från amerikanskt håll efter drönardåden mot saudiska oljeanläggningar.

Den inflytelserike republikanske senatorn Lindsey Graham väljer däremot en hårdare linje och kallar det som inträffat för ”en krigshandling”. Han menar att attackerna bara kan ha utförts direkt, eller med inblandning, av den ”onda regimen i Iran”. Det rapporterar AFP.

Graham, som är en av president Donald Trumps förtrogna, skriver på Twitter att Washington borde överväga en attack mot Irans oljeraffinaderier som svar.

4 tim
Läs mer om Drönardåden i Saudiarabien
Delar av regeringen.  Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Reaktioner på höstbudgeten

Analyser: Reformerna ökar klyftorna och män gynnas

Regeringen har fått betala ett högt sakpolitiskt pris till Centerpartiet och Liberalerna och detta märks i budgeten, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys.

”Det här svider förstås i den socialdemokratiska själen, men är priset Stefan Löfven får betala för att sitta kvar som statsminister”.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin kallar höstbudgeten för ”ett smörgåsbord med regeringens, Annie Lööfs och Nyamko Sabunis favoriträtter”.

Hon lyfter fram avskaffad värnskatt, sänkt skatt på landsbygden, utvecklingstid samt satsningar på arbetsmarknadsåtgärder som viktiga delar av budgeten där alla fyra partier kommer att utropa sig till vinnare. Samtidigt konstaterar hon att det för väljarna blir oklart vad som är viktigast vid sidan om makten själv.

Ekots Fredrik Furtenbach säger att den största posten i höstbudgeten är skattesänkningar, bland annat eftersom man nu slopar värnskatten.

– De viktigaste reformerna i budgeten ökar klyftorna, det beror framför allt på att värnskatten slopas. Dessutom ökar ojämlikheten mellan könen eftersom män gynnas, säger han när han analyserar budgeten.

2 tim
Elisabeth Svantesson TV4 Nyhetsmorgonen
undefined

M-kritiken: ”Satsar mer på friår än på polisen”

Otryggheten i Sverige är enorm och ändå satsar regeringen mer på friår än på polisen. Det säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson i TV4 Nyhetsmorgon.

– Självklart finns det saker som är bra i budgeten men prioriteringarna är fel, säger hon.

Svantesson är också kritisk till vad hon kallar en ineffektiv arbetsmarknadspolitik. Hon efterlyser bland annat reformer för bidragstak och för att nyanlända måste lära sig språket.

Oppositionens skuggbudget ska fokusera på ”Sveriges behov”, menar Svantesson.

– Vi kommer att se till att polisen och rättsväsendet får mer resurser, man ska få valuta för skattepengar. Vi kommer att stärka landets kommuner som går på knäna, bland annat på grund av demografi och av en stor invandring och vi kommer se till att rättsväsendet fungerar.

2 tim
Nyamko Sabuni och Annie Lööf  TV4
undefined

Lööf och Sabuni nöjda: Fortsätter liberala reformer

Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni gästade under morgonen TV4 Nyhetsmorgon för att prata om höstbudgeten som presenteras i dag.

Budgetpropositionen är till viss del ett resultat av januariavtalet som förhandlades fram av regeringspartierna, C och L i vintras. Både Sabuni och Lööf uppger att de är nöjda med de satsningar som de fått igenom i budgeten.

– I ett samarbete ska alla partier känna att de är nöjda, säger Sabuni i programmet.

Hon lyfter speciellt fram budgetsatsningar på försvar och välfärd samt den slopade värnskatten som Liberalerna menar behövs för att stärka den svenska konkurrenskraften.

– Vi tycker att det är viktigt att forstsätta den liberala reformagendan, säger Lööf och pekar på satsningar på sänkta skatter och mer pengar till klimat och landsbygd.

2 tim
Läs mer om Reaktioner på höstbudgeten
Benjamin Netanyahu med hustrun Sara Netanyahu. MENAHEM KAHANA / AFP
Nyvalet i Israel

Efter jämna valet i Israel: Båda rivalerna lovar att försöka bilda regering

Vallokalsundersökningar indikerar att premiärminister Benjamin Netanyahu misslyckades med att säkra en majoritet i Israels nyval i går.

I ett tal inför anhängare i Tel Aviv i natt lovade Netanyahu att han ska bilda en koalitionsregering. Uttalandet gjordes bara en halvtimme efter att Blåvita alliansens ledare Benny Gantz hållit tal och lovat samma sak, rapporterar Jerusalem Post.

Enligt premiärministern vill alla nuvarande allianspartier till hans Likud forma en koalition och undvika en, med Netanyahus ord, ”farlig anti-zionistisk regering”.

Ingen av de båda rivalerna utropade sig officiellt som segrare.

4 tim
Israels president Reuven Rivlin samt en bild från en vallokal i Israel från tisdagen. TT
undefined

Ökat valdeltagande i Israel – snart väntar sondering

Antalet som röstade under tisdagens val i Israel var högre än vid valet i april, rapporterar Times of Israel och hänvisar till landets valmyndighet.

69,4 procent av befolkningen har röstat, vilket är 1,5 procentenheter högre än i valet i april, men inte lika stort som 2015 då 72,36 procent gick och röstade.

Efter valet meddelade landets president Reuven Rivlin på Twitter att han kommer att göra allt för att ”få igenom folkets vilja” och undvika ytterligare ett nyval. Nästa söndag ska alla ledare som fått tillräckligt med mandat träffa Rivlin och efter det kommer han bestämma vem som får sondera för ett styre.

Den som får det formella uppdraget har sex veckor på sig att bilda regering.

Igår 21:30
Bilder på folk som röstar. Sebastian Scheiner / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vallokalerna har stängt i Israel – oerhört jämnt

Vallokalerna har stängt i Israel efter dagens val. Tre olika vallokalsundersökningarna visar att det är en oerhört jämn kamp mellan sittande premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud och utmanande Blåvita alliansen, rapporterar Reuters.

Undersökningen visar inte någon klar vinnare, men att Benny Gantz parti Blåvita alliansen har ett litet övertag med 32–34 mandat i knesset, jämfört med Likuds 31–33 mandat. Totalt finns det 120 mandat i knesset.

Igår 19:09
Läs mer om Nyvalet i Israel
 Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenskt mottagande

Kravet: Tuffare regler för asylsökande i hela Malmö

Styret i Malmö vill att hela staden ska omfattas av de nya tuffare reglerna i den så kallade lagen om eget boende, EBO-lagen, som regeringen har föreslagit, skriver Sydsvenskan.

Enligt regeringsförslaget ska asylsökande som bosätter sig i ett socioekonomiskt utsatt område inte få rätt till vissa bidrag. S-L-styret i Malmö vill att det ska gälla hela Malmö.

Kommunen kommer även fortsättningsvis att ta emot de som kommer till staden som anhöriginvandrare eller anvisas genom Migrationsverket, säger kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) till tidningen.

– Det är just EBO-bosättarna som ska styras till andra kommuner, säger hon.

1 tim
Illustrationsbild. TT
undefined

Jurist: Får kommuner välja fritt brakar systemet ihop

De kommuner som väljer att utmana regeringen när det gäller flyktingmottagandet har inga större chanser att vinna framgång. Det säger juristen Olle Lundin till SvD.

Han påpekar att det i bosättningslagen uttryckligen står att Migrationsverkets beslut om hur flyktingar ska fördelas inte är överklagbara. Kommunerna skulle dock i teorin kunna hänvisa till att de har rätt till domstolsprövningar i frågor som rör det kommunala självstyret. Men chansen att saken prövas är minimal, enligt Lundin.

– Systemet skulle braka ihop om kommunerna fick välja och vraka. Det skulle inte fungera, säger han.

Igår 20:29
Läs mer om Svenskt mottagande