Utbildningsminister Anna Ekström (S) öppnar för att sänka tröskeln till gymnasieskolan, rapporterar TT.

Orsaken är att hon vill komma åt problemet med ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

– Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men också en skola med klara och tydliga krav på eleverna, säger Ekström till nyhetsbyrån.

Regeringen tänker därför utreda behörighetsgränsen för gymnasiestudier. Samtidigt vill ministern ha en översyn av den skarpa godkäntgränsen i betygsskalan. Det innebär att en elev måste uppfylla samtliga krav till betygsgränsen E, annars blir det underkänt.

Färre elever känner sig trygga och upplever att de får studiero i skolan, enligt en omfattande studie av Skolinspektionen.

2010 uppgav 9 av 10 elever i nionde klass att de kände sig trygga. Förra året rörde det sig i stället om 8 av 10 elever, skriver SVT Nyheter. Även lärare känner att tryggheten har minskat.

– Det är lite oroväckande och vi tycker att det är viktigt att jobba med för att komma upp på en högre nivå igen, säger Anna Sellin, avdelningschef hos Skolinspektionen.

Resultatet av myndighetens tio år långa studie visar att upplevelsen av trygghet skiljer sig åt mellan olika skolor.

Mellan 30 och 36 procent av alla elever i niondeklass som läser svenska som andraspråk har underkänts de senaste tre åren, och blir därmed inte behöriga till att läsa ett nationellt gymnasieprogram. Det rapporterar P3 Nyheter med hänvisning till Skolverkets statistik.

Enligt P3 är en av flera troliga orsaker att det finns få behöriga lärare i svenska som andraspråk. Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att det finns ett förslag om att göra det möjligt att de som läser till låg- eller mellanstadielärare ska kunna läsa svenska som andraspråk.

– Vi kan inte vara nöjda med att elever går ut svensk skola utan att kunna tillräckligt bra svenska.

Organisationen Friends rapport om mobbning står i fokus på både DN:s och Sydsvenskans ledarsidor under torsdagsmorgonen. Rapporten visar att ett till två barn i varje klass upplever mobbning, och etnicitet är den vanligaste orsaken till trakasserier.

Sydsvenskan lyfter Bris som ett mycket viktigt stöd för barn, men skriver samtidigt att det är orimligt att så mycket ansvar ska vila på organisationen.

”Att Bris har kunnat öppna sina linjer även på nätterna, när tankarna smyger sig på och det är svårt att sova, är förstås en viktig ventil för de som oroar sig för skolan. Men Bris ska inte behöva bli nödlösningen för att annat stöd brister,” skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

DN:s ledarredaktion går i samma tankebanor:

”Skolpersonal måste ta barn och unga som berättar om otrevliga situationer på allvar, vilket inte alltid är fallet i dag”.

Skolpersonal agerar långt ifrån alltid när det förekommer mobbning. Det visar en enkät av organisationen Friends, rapporterar P4 Uppland. I den har 45 procent av högstadieeleverna svarat att skolpersonalen aldrig, sällan eller bara ibland agerar när de får reda på att elever blir kränkta eller illa behandlade.

Uppsalas grundskolechef Erik Ojala tror att lösningen är en bättre dialog med personal och elever, så att personalen blir bättre på att fånga upp händelserna och eleverna vet vart de ska vända sig.

– Det är ett svårt för personalen att se och upptäcka allt som händer i klassrum och korridorer, säger han.

Elever bör få laglig rätt till bra läromedel, inte minst till tryckta böcker. Det skriver bland andra regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin i SvD, i samband med att en utredning om läromedel lämnas till regeringen.

I nuvarande lagtext används det vagare begreppet ”lärverktyg” som innefattar allt från whiteboards till datorer. Det har enligt debattörerna fått konsekvenser i form av elever som blir utan viktiga verktyg.

”Att stärka tillgången på bra läromedel i skolan är ett av de enklaste sätten att öka likvärdigheten, höja kunskapsresultaten och ge bättre stöd till elever och lärare”, skriver de.